torsdag 11 december 2008

Viktiga lärdomar

Ett av mina viktigaste steg i livet tog jag tidigt i höstas. I min terapi insåg jag mer och mer vilka obalanser jag kände med min mamma och Storebror. Det fanns hål av brist på bekräftelse och uppmärksamhet i de två relationerna som jag insåg gjorde mig otrygg inuti och fick mig att bli negativt uppmärksamhetssökande mot både Lyckliga Hon och dottern.

Jag grubblade och pratade i terapin om mitt eget inre, och sedan tog jag mod till mig och vågade berätta om jobbiga minnen från barndom och tonår. Om att inte känna mig älskad och känna mig osynlig.

Effekten blev underbar. Det blev lite inledande negativa reaktioner från bägge, som kände sig anklagade, men eftersom min kontakt också visade kärleken till dem, bättre och säkrare än förut, fanns det en så tydlig väg framåt för våra relationer. Det ledde till kloka samtal om vem vi var och varit. Till ärlighet och öppenhet och mer kärlek och tätare kontakter.

Jag har idag en tryggare och varmare relation med bägge, även om det fortfarande är lite avvaktande med Storebror. Vi prövar oss fram. Jag sitter inte längre och retar mig på mamma och Storebrors later, utan accepterar att de är som de är. Och, lika viktigt, mina later mot dem har minskat, och deras later mot mig har minskat. Det sista är en stor poäng. Vi är alla klokare.

Jag kunde gjort det förlåtandet och den resan helt ensam. Jag kunde i terapi och på andra sätt kommit fram till att jag accepterade dem så som de är, men inte sökt upp dem och berättat om det jobbiga. Då hade jag suttit lugn och stilla, och de hade fortfarande reagerat och agerat på sätt som hade gjort att jag blev tvungen att anpassa mig eller överfungera för att komma ur situationer på ett bra sätt.

Eller också hade de reagerat negativt. Det kunde blivit bara laddat och en Grubblande Han som var sämre omtyckt än förut. Som var besvärlig och kom med anklagelser och ställde till scener.

Men det blev inte så. Det blev väldigt mycket bättre.

Den lärdomen, att vara tydlig med både värmen och kärleken och med det som varit jobbigt, är viktig för mig.

Den driver mig när jag vill separera klokt från Lyckliga Hon. Jag vill nå känslan där vi lägger de laddade sakerna bakom oss. Därav mina initiativ om kloka samtal för att förstå och min önskan om vänskap. Och av de önskemålen och initiativen har jag och Lyckliga Hon fått en betydligt fredligare och trevligare vardag, och jag känner mig väldigt mycket klokare idag än för några veckor sen.

Det vill säga. Jag känner just nu att vi separerar klokt. För en månad sen kände jag inte det. Jag känner mig mycket mer omtyckt och inte alls lika missförstådd och avskydd av Lyckliga Hon. Jag har varit den som drivit på och tagit initiativ, men Lyckliga Hon har sett mitt ärliga uppsåt och större lugn, och varit klok tillbaka. Det vinner vi bägge på. Därmed minskar risken att vi blir ett sånt par som går vidare utan insikter och bägge upprepar våra misstag.

Inga kommentarer: