blommorna sover i fönstret och lampan stirrar ljus
och fönstret stirrar tanklöst ut i mörkret utanför
tavlorna visar själlöst sitt anförtrodda innehåll
och flugorna står stilla på väggarna och tänker
blommorna lutar sig mot natten och lampan spinner ljus
i hörnet spinner katten yllegarn att sova med
på spisen snarkar kaffepannan då och då med välbehag
och barnena leker tyst med ord på golvet
det vita dukade bordet väntar på någon
vars steg aldrig kommer uppför trappan
ett tåg som genomborrar tystnaden i fjärran
avslöjar inte tingenas hemlighet
men ödet räknar klockans slag med decimaler
Jag älskar förstarader. Jag borde skriva en hel serie med bloggar om förstarader i dikter och böcker. Ni som läst mig förut vet att jag skrivit om flera Tranströmerdikter som kan få min puls att omedelbart sjunka. Ekelöf fungerar också.
onsdag 17 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar