Orimliga krav?

Vänner som stöttar för ovillkorligt är farliga. Det har både jag och Lyckliga Hon haft vår del av. Vi har gått och pratat med våra vänner och sen kommit hem, uppumpade om vår egen förträfflighet och fått stöd för dumma saker. Som otrohet. Eller annat.

Min Storasyster vet allt jag gjort och vi gjort, utom vårt korkade sexuella projekt. Hon vet att jag nästan var otrogen för sex år sen. Vet att jag gjorde Lyckliga Hon illa då. Vet att Lyckliga Hon ljög och var otrogen i våras. Vet att jag granskat och snokat. Vet att jag skäms för det. Vet också att Hon ljugit för mig även i höst om lägenhet och annat. Vet om Något med Någon annan.

Storasyster förstår mycket och frågar och stöttar. Hon tycker att jag borde bryta helt med Lyckliga Hon, eftersom hon ser mitt upprepningstvång att göra mig övergiven. Storasyster ser också två individer som skjuter över ansvaret för varandras mående till varandra och gör varandra illa. Hon tycker att jag tar för stort ansvar för Lyckliga Hon och blir en överfungerare i relationen. Varför skyddar jag Henne så? Bryt för din egen skull, säger Storasyster. Gör dig oberoende. Sluta bry dig om henne som gjort dig så illa. Sluta för din och hennes skull.

Lyckliga Hon har alltid varit omtyckt och välkommen i min släkt. De senaste åren har både jag och Hon varit disharmoniska och upp i oss, och därmed har hennes självklarhet med min släkt sargats lite.

Jag försvarar min före detta Älskade Hon mot min släkt när jag tycker de har missförstått. De tycker inte illa om Hon, men skyddar mig när Hon behandlat mig dåligt. Men jag försvarar viljan att vara vän, för att elva år av intellektuella och intressanta och berörande samtal inte är något att bara slänga på soptippen.

Därför vill jag fira jul med Lyckliga Hon och min släkt. Och jag firar gärna nyår tillsammans. Att visa att jag och Hon kan umgås vänskapligt framför dottern och söner, känns väldigt viktigt för mig inför barnen.

Därför tar jag en liten dos upprepningstvång för att vinna andra saker i livet. Det står jag för.