Flams är bättre än nattvak

Jag kom till mitt hotellrum efter ett julbord med jobbet. Jag satte mig med laptopen en stund och tänkte kanske gå ner till kollegorna och ta en öl till.

Lyckliga Hon dök upp med lite vettigt och betydligt mer gamla förutsägbara ord och att precis lyckas styra bort från den sedvanliga irritationen, och sen dök en bloggvän upp.

Vi pratade om längtan efter att ligga sked och saknad efter barn och lite annat. Sen bjöd hon plötsligt in en annan kvinnlig bloggvän till chatten.

Vi var plötsligt tre i samtalet och jag vet inte vad som hände. Det flamsades, skrattades och pratades. Det var allvarligt och ironiskt och skämtsamt. Presentationer, jag som lite utanför lyssnade till deras samtal och interna referenser, det var folk som försvann för att hämta dricka, det var prat om sprit och annat. Som en efterfest där tröttheten lockar fram barnsliga fnitter och tårögda skratt om precis vad som helst.

Jag lämnade och somnade. Tyvärr vaknade jag sen. Det var definitivt inte chatten som gjorde att jag senare låg vaken länge på natten. Det är inte bra att ligga vaken länge på natten. Det gör allt så sårbart att vara trött. Vargtimmen lämpar sig inte för klokhet.