Det är så skönt att känna skillnad på mig själv. Att känna inuti att jag reagerar olika i samma situationer.
Främst handlar det om situationer där jag förut varit uppmärksamhetssökande, klängig, tjatig. Velat fortsätta prata, inte hört ett nej.
Nu backar jag undan. Det är jag som bryter. Det är jag som inte använder stora ord, utan backar från mig själv, varnar för mig själv, för hjulspår, tänker efter. Tar det lugnt. Backar till mig själv och trivs.
Känner att jag står för min ensamhet, min sysselsättning, mitt mående.
Eller är det bara för att jag är bekräftad, för att kärlek strömmar och känns? Har jag stått och stampat och får så mycket bekräftelse att lugnet inuti är busenkelt? Tänk om det är så. I så fall kanske jag backar bakåt till mina hjulspår och hamnar i ett ännu djupare träsk sen.
Jag tror inte det. Men nuet är alltid Nu, och det är svårt att veta.
Bra känns det i alla fall. Bra i mig. Bra emellan. Bra nu. Bra sen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Vad glad jag blir av att läsa era senaste inlägg. Ger hopp om livet och människorna.
Tror kanske det är en kombination av att få rätt bekräftelse från någon och att ha kämpat sig till den. Om bara ett av dessa finns så blir det nog obalans.
Så det är nog inget bakåtsteg till gamla mönster.
Mer ett lugnt nu som samtidigt är i rörelse och en medveten öppenhet inför framtiden.
Må gott i det nya året!
Jag tycker du funderar klokt - ser båda scenarierna. Det är bra, det visar på medvetenhet.
Jag tror den tiden som var nyttjades klokt av dig. Det märktes att du slet som ett djur för att bygga upp dig själv, ett hem "på andra sidan" och en god relation till ditt ev X.
Den mannen blev attraktiv. Det var/är en man med lugn, självkänsla och koll.
När man läste innan den tiden var din sorgsenhet över situationen det centrala. Den gjorde att du iaf i bloggen blev anklagande, ledsen osv på ditt X - och hon tog i sin tur avstånd (av det man kunde läsa) istället för att lyssna in och försöka mötas.
Så vad vill jag ha sagt med detta :o)
Så här: njut och älska. Må bra! Men ha i bakhuvudet att du inte ger ut mer till "Er" än du klarar av att förlora (för att fortsätta få må bra om det inte funkar)
Förstår du hur jag tänker?
Det är en extrem kraft, passion, sexighet, närhet att leva i relationer där man är så i symbios med varandra som ni är (av att läsa bloggen), jag har haft en sådan relation själv så jag kan "dansandet" och vad det är som utlöser att man bjuder upp.. igen och igen... men jag tror dessvärre att det inte alltid och inte i längden bygger upp den egna människan.
Hoppas det där inte lät eller kändes för negativt - jag skrev det verkligen i djupaste välvilja.
Men ha gärna i bakhuvudet vad det kostat dig att må så pass bra som du gör nu och hur du kan behålla den känslan med eller utan någon vid din sida.
Fantastiska kloka människor!
Ana-Ma:
Jo, jag tror verkligen det.
Svante:
Jag förstår precis hur du menar, och känner inte att det är pessimistiskt.
En relation, en positiv, är för mig inte att ligga ute med något, utan en bonus ovanpå mig själv. Jag hoppas vi är såna nu.
Tack för dina ständigt kloka ord om närvaro i nuet.
Skicka en kommentar