Sedan. Jobbfokus.
Ordning i inret.
* * *
Fredsinvit misslyckad. En pestig kväll där somligt reddes ut rent semantiskt. "Jag förstår", sa bägge. Tids nog.
Bägge lär sitta kvar i sina missförstånd ändå. Om kritik som inte fanns om föräldraskap och känslor som inte finns. Alla ord är ju skrivna och sagda.
Fredschansen återkommer. Dikten står kvar.
Tyvärr finns överkänsligheterna kvar också.
Varför är det taggigare när vi varit isär några dagar? Hälsningen utan leende efter fyra dagar.
Som ingen ville eller vågade?
För att huvudvärken återkommer?
För att våra leenden är viktiga för lugnet?
För att sörja tillsammans gör gott?
För att vi bägge är dåliga på prat och kommunikation, men vägrar erkänna det? För att "vän" är ett hyckleri just nu. Ordbok fram.
Vän: person som (viss) annan person känner väl samt hyser tillgivenhet och tillit till
Eller är det för att för att vännerna speglar oss och bekräftar att vi ska fokusera på oss själva?
Sen söker vi hos vännerna bekräftelsen att det är den andres fel.
Så kommer vi tillbaka tvärsäkra om vår egen förträfflighet och går runt och retar oss.
Fokusera på oss själva. På den andres bekostnad.
Rimligt.
Jobbet. Alla tankar går till annat. Lägenhet och att känna hur jag mår och varför, må bra och samtidigt inte såra mer.
Alla säger om jobbet. Inse att det är så nu. Känn inte skuld. Det gör jag inte. Jag känner tomhet. Jag vill ju tänka, skriva, sortera, ta tag i saker, mejla, ringa engagera andra. Jag känner ett engagemang som inte kommer ut.
Jag känner bristen på positivt. Inte negativt.
Jobbet igen. Jag tänker att begreppet självdisciplin inte är detsamma som plikt och tvång. Ordboken.
Plikt: (känsla av) inre tvång eller drivkraft av moraliskt slag som leder en till önskvärt handlande, trots att det kan vara i strid med de egna intressena
Självdisciplin: förmåga att kontrollera egna behov och drifter
Disciplin: strängt underordnande under vissa regler
Ansvar: skyldighet att se till att se till att viss verksamhet fungerar och ta konsekvenserna om så inte sker
Skuld: Att vara orsak till något som är fel eller dåligt
Det är för likt. Vilse i ord. Jag ska bli min egen vän.
"Vän"
* * *
Allt liv är lidande. Lidandets orsak är begäret. Lidandet upphör om begäret upphör.
Mina tankar är det enda jag helt har makten över. Självdisciplin?
Jag vill längta efter och må bra av hand mot mage. Även nu. Annars lever jag inte.
Ur genomförandet av positiva handlingar föds självkänsla. Jag tror på det.
Dags att handla.
Handling: (enstaka) yttring av (målinriktad) verksamhet spec om verksamhet som bedöms som nödvändig i ett visst läge.
Nödvändig.
Jag vill må bra.
Gör det du mår bra av.
Upprepa.
Bägge lär sitta kvar i sina missförstånd ändå. Om kritik som inte fanns om föräldraskap och känslor som inte finns. Alla ord är ju skrivna och sagda.
Fredschansen återkommer. Dikten står kvar.
Tyvärr finns överkänsligheterna kvar också.
* * *
Varför är det taggigare när vi varit isär några dagar? Hälsningen utan leende efter fyra dagar.
Som ingen ville eller vågade?
För att huvudvärken återkommer?
För att våra leenden är viktiga för lugnet?
För att sörja tillsammans gör gott?
För att vi bägge är dåliga på prat och kommunikation, men vägrar erkänna det? För att "vän" är ett hyckleri just nu. Ordbok fram.
Vän: person som (viss) annan person känner väl samt hyser tillgivenhet och tillit till
Eller är det för att för att vännerna speglar oss och bekräftar att vi ska fokusera på oss själva?
Sen söker vi hos vännerna bekräftelsen att det är den andres fel.
Så kommer vi tillbaka tvärsäkra om vår egen förträfflighet och går runt och retar oss.
Fokusera på oss själva. På den andres bekostnad.
Rimligt.
* * *
Jobbet. Alla tankar går till annat. Lägenhet och att känna hur jag mår och varför, må bra och samtidigt inte såra mer.
Alla säger om jobbet. Inse att det är så nu. Känn inte skuld. Det gör jag inte. Jag känner tomhet. Jag vill ju tänka, skriva, sortera, ta tag i saker, mejla, ringa engagera andra. Jag känner ett engagemang som inte kommer ut.
Jag känner bristen på positivt. Inte negativt.
* * *
Jobbet igen. Jag tänker att begreppet självdisciplin inte är detsamma som plikt och tvång. Ordboken.
Plikt: (känsla av) inre tvång eller drivkraft av moraliskt slag som leder en till önskvärt handlande, trots att det kan vara i strid med de egna intressena
Självdisciplin: förmåga att kontrollera egna behov och drifter
Disciplin: strängt underordnande under vissa regler
Ansvar: skyldighet att se till att se till att viss verksamhet fungerar och ta konsekvenserna om så inte sker
Skuld: Att vara orsak till något som är fel eller dåligt
Det är för likt. Vilse i ord. Jag ska bli min egen vän.
"Vän"
* * *
Allt liv är lidande. Lidandets orsak är begäret. Lidandet upphör om begäret upphör.
Mina tankar är det enda jag helt har makten över. Självdisciplin?
Jag vill längta efter och må bra av hand mot mage. Även nu. Annars lever jag inte.
* * *
Ur genomförandet av positiva handlingar föds självkänsla. Jag tror på det.
Dags att handla.
Handling: (enstaka) yttring av (målinriktad) verksamhet spec om verksamhet som bedöms som nödvändig i ett visst läge.
Nödvändig.
* * *
Jag vill må bra.
Gör det du mår bra av.
Upprepa.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar