lördag 22 november 2008

Att beskriva färger



















Jag har varit färganalfabet. Jag hade svårt att hänga med när färger skulle beskrivas. Jag hade nog målat för lite som ung. Orange eller ockra? Vad är cerise? Lila eller syren? Jag var dåligt med, men har skärpt mig på äldre dagar. Jag har lärt mig att bli bättre på att se om en vit vägg är bruten i svart eller rött eller blått, och att hitta ett språk för att beskriva det jag ser.

Jag minns Bengt Grives konståkningsreferat. Det sägs om Grive att han kunde så lite om sporten när han kastades in i sitt första refererande, och det var på svartvita TV:ns tid, att han började beskriva färgerna eftersom ingen kunde säga emot honom där. Mörkvit, sängkammarrosa, spaljegrönt, svartrosa, grisskärsgrått och blåbärsrisgrönt är alla underbara beskrivningar som tillskrivs honom. Grive fick faktiskt ett språkpris av Svenska Akademien för sin formuleringskonst, främst på färgsidan.

Minnet borde erbjuda fler exempel från det egna livet men så här en lördag sviker det. Men jag minns en av de bästa. För ett tag sedan hörde jag en riktigt rolig beskrivning av en bil.

Gubbkepsmetallic
.

Kommentarer är faktiskt överflödiga.

Eller den gamla klassiska läkargrodan om att "Avföringen har samma färg som väggarna på avdelningen X".

Det borde finnas en SAFL "Svenska Akademiens färglista". Alla kreativa formuleringar om färger borde samlas i ett uppslagsverk. Utan bilder, annars är det inget spännande, såklart. Det finns ju inga facit, bara upplevelser. Så som kommunikation fungerar.

Är det någon läsare som kan delge kreativa färgformuleringar så är ni välkomna.

Tavlan: En landskapstavla av William Turner. Så före sin tid i att lösa upp det detaljerade och fokusera på ljuset och känslan. Han får mig att känna landskapet, floden och solen, snarare än se det. Samma som Grive med färgerna på den svartvita TV:n

9 kommentarer:

E sa...

Efter att jag skulle köpa billig färg från konkurs- drabbad butik fick jag folkhemsdiarrebrun istället för lattefärg. Dom hade blandat fel eller såg dom bara sin chans att bli av med denna vidriga färg för när jag skulle gå tillbaka och klaga var butiken stängd för alltid. Jag fick köpa många burkar vitt på rusta för att dölja denna intensiva analfärg. Jag målade på natten och upptäckten delades med min syster på telefon under mycket fnitter och högljuda garv. Därav de något barnsliga namnet.
ps. skrev på "gick du på den lätte" också ikväll.ds

Grubblande Han sa...

Tack! Jag häpnar, fascineras och läser om det du skriver. Mitt språk är berikat med både "folkhemsdiarrébrunt" och "denna intensiva analfärg".

Att lära sig nya ord är vackert även när färgen är ful.

Anonym sa...

En klassiker är ju kommunalgrå. Denna uppgivna (brist på) färg som alla köksluckor målades i när miljonprogramshusen uppfördes. Alla målade snabbt om dom i klatschgrönt, skrikorange eller tjockbrunt och samtliga luckor fick snoringar efter för flödig strykning, eller penselränder (som aldrig gick ur de heller).

Grubblande Han sa...

Raggoparden:
Tjockbrunt är bra.

Eftersom jag själv står i fas att köpa lägenhet kommer målandet med för mycket färg på penseln och gå och titta på väggar som inte blev så bra som man hoppades att vara en del av mitt liv kommande åren... Dock inte i tjockbrunt, utan skuggrått kanske...

Anonym sa...

Ehrm...Inga självuppfyllande profetior nu!
Måla med lyckogrönt och starkrött!

Grubblande Han sa...

Raggoparden: Tack för omtanken, och jag håller med, även om starkrött smakar godast med blanddricka och is.

Jag tänkte faktiskt ärligt på mina planer att måla mitt tilltänkta kök grått för att få balans mot köksluckor i ek, och undrade över vilken nyans. Ljus skugga på vit vägg är en ganska stram grå nyans. Men jag inser att mitt inre talar till mig i formuleringen.

Grubblande Han sa...

Jag glömde mig när jag skrev bloggen. Katastrofala omslag ska förstås ha ett hedersomnämnande av både mig och Svenska Akademien för upphostat-slem-brunt, sårskorperosa, ollonrosa, kön och andra färger.

Lyckliga Hon sa...

Ja, jag vet. Jag ska inte lämna avtryck här. Men i en så icke-relationell fråga som denna kan det nog vara ok.

Jag tänker på Äldstens underbara "paddgrönt" (för att förklara vilka ärter - nämligen burkärter - han inte ville ha).

Grubblande Han sa...

Lyckliga Hon:
Som du vet har jag inget problem med dialog. Du är välkommen hit med kommentarer närhelst du vill.