Anger management

Som ung hade jag ganska lätt att lära mig rimmade dikter utantill. Det rimmade språket sätter sig ju på hjärnan med sin form som gör det lättare att skarva och minnas när det direkta minnet sviker.

Jag associerade utifrån ilskan och insåg att jag i den förvirring som nu råder, med oklarheter åt många håll och mycket sår inuti, måste ha ett fokus för att inte pysa ut ilska och misstro. Och jag har ju mitt fokus. Den här dikten. Igen. För vilken gång i ordningen?

Tranströmers Allegro kan jag i princip utantill. Förstaraden sänker min puls bara jag tänker på den, men det är i fjärde och femte stycket jag finner ron att vara tystare än inret vill. Där finns integritet och vilja till fred samlad i fyra rader. Precis det jag vill göra med min ilska.

Allegro

Jag spelar Haydn efter en svart dag
och känner en enkel värme i händerna.

Tangenterna vill. Milda hammare slår.
Klangen är grön, livlig och stilla.

Klangen säger att friheten finns
och att någon inte ger kejsaren skatt.

Jag kör ner händerna i mina haydnfickor
och härmar en som ser lugnt på världen.

Jag hissar haydnflaggan - det betyder:
"Vi ger oss inte, men vill fred."

Musiken är ett glashus på sluttningen
där stenarna flyger, stenarna rullar.

Och stenarna rullar tvärs igenom
men varje ruta förblir hel.

(Tomas Tranströmer)