Just här just så

På besök hos Yngstabarnets farmor, min mamma. Storasyster och kusiner är här och mitt inre minns de långa, k.längiga kramar som morbror fick.

Nu ligger jag i en säng och vilar mitt influensasnurriga huvud. Alla barn är borta med min pappa och jag trivs. Inret trivs och jag vill bara vila i att jag är sedd och trygg.

Jag vill ligga här och inte prata och förklara just nu. Ja separation. Ja trist. Nej är inte speciellt ledsen. Mår bra. Ja jag tycker hon har kränkt mig rejält. Ja jag har varit omogen, jobbig. Ja längtar. Ja jobbigt med flytt. Ja ingen kan veta. Ja måste återupptäcka allt bra. Nej kan inte hoppas. Ja hoppas på fred för evigt. Ja hoppas på vänskap.Hoppas på kul. Ja glada barn är viktigt viktigt.

Det är sagt. Vill bara ligga här just nu och byta mellan bok, dagbok, diktblocket, höra Ane Brun och vara tyst. Det är min högsta dröm att Yngstabarnet är med några hon älskar och litar på. Att Lyckliga Hon är bortrest och att jag inte bryr mig vad hon gör, att korta SMS är kloka och fredliga, dryftar lite nytt. Och att vad hon gör kan få henne att må bra eller dåligt. Jag kan bara hoppas hon tar hand om sig och mår bra. Och att inget drabbar mig mer så som det gjort. Och att vi aldrig mer ska kriga ljuga,

I mitt inre växer ur tystnaden ord som vill bli en dikt, vill förstås och kännas rätt. Bloggposten är klar..