Det gick väl ganska bra

Över en fika på ett café nära hemmet gjorde vi upp om det vi grälat så om. Fördela bohag akt 2. Utan definitioner och arg röst men med lite tårar och lite tomma blickar. Nu är det mesta av bohaget uppdelat, och bägge har fått en del som de ville och inte en del annat. Somt återstår, inte minst de dyra sakerna som dator och kamera. Men vi är överens om principerna, och bägge fick lite som de ville, och lite inte. Det blir fler akter, men nu är tragedin och dramat avklarat, så det blir väl komedi och satir eller nåt.

Sen satt vi där hemma och räknade på månadens räkningar och Lyckliga Hon såg så uppgiven ut inför flytten och av brist på pengar. Lite ord av tröst av mig som också blir pank.

Hon suckade ur sig något om att hon bara känner tjejer i hemstaden. Det syntes så väl vad som skavde henne. Men hon var för stolt för att fråga.

Jag erbjöd mig att hjälpa henne med flytten. Jag hade funderat på att stolt lämna henne åt sitt öde, men där och då bestämde jag mig för att inte vara sån, trots allt ledset. Det var som om hon inte hörde det, men när jag upprepat det två gånger till sa hon ja.

Efter en tids betänketid kom det till och med ett tyst "Tack för att du hjälper mig".

Det ska nog bli bra det här.