söndag 14 september 2008

"För att du är modig pappa"

Jag pratade med yngstabarnet. Vi pratade om att vara bra på att berätta varför man tycker om människor.

Lyckliga Han: Varför tror du att vissa människor är bättre på att berätta för andra varför man tycker om dom? Du vet som att jag är bättre på det än Lyckliga Hon.
Yngstabarnet: (tänker en stund) För att du är modig pappa. Du vågar säga sånt.

Yngstabarnets tänkande handlar nog om att våga säga det i skolan eller andra sammanhang. Men jag trivs med att vara modig.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Vrf drar du in "yngstabarnet" i ett sånt samtal? Tänk på att barn ofta är väldigt lojala sina föräldrar...

Grubblande Han sa...

Jag drog inte in yngstabarnet i något sånt samtal. Vi hade suttit och pratat en stund innan om hur hon och klasskompisarna var mot varandra och hon hade själv jämfört hur alla i familjen var mot varandra.

Anonym sa...

Ok- jag tolkade det som att du ville överbevisa henne om att du är modigare än "lyckliga hon" är.. DET reagerade jag på och hoppas att ni slipper pajkastningen när ni väljer att berätta för dottern. Det är lätt att säga att man aldrig skulle men vet av erfarenhet att det krävs mkt hårt arbete av båda föräldrarna.

Hoppas verkligen att ni löser en hel del- har nyss upptäckt denna blogg efter en diskussion på en föreläsning där en kursare tipsat om denna sida- mest ang. KBT men också för att visa hur samhället och familjedynamiken kan spegla allt vi gör. Jag tror på KBT och hoppas att det hjälper er. Som man har haft det själv som liten upprepar man ju gärna som vuxen om man inte är medveten om det- vilket väldigt få är.

Grubblande Han sa...

Du är välkommen till bloggen!

Jag går ju inte i KBT, men tänker ofta snarlikt. Det är lätt att terapi grottar runt i det förflutna utan att nå handling. Då och då lyckas jag själv hitta handling byggt på just förändrade tankestrukturer genom att hitta en tanke att hänga upp Nuet på.

Jag är väldigt medveten om att inte dra in Yngstabarnet i våra oenigheter, men jag tänker också vara ärlig om att det är Hon som vill separera, även om jag inser att det behövs.

Pratar skit om Lyckliga Hon gör jag inte, men jag tar henne inte i försvar in absurdum om Yngstabarnet frågar saker.

Anonym sa...

Tack- du skiver mkt intressanta saker här på bloggen.

Terapi är som du säger- bra på att rota runt ett tag innan allt faller på plats. ;-)

Lycka till och jag hoppas innerligt att det går att få alla bitar på plats även om det tar så mkt tid, ork, engagemang och framförallt en helt ny sida av livet som man aldrig hade trott skulle visa sig.

Grubblande Han sa...

Tack för komplimangen!

Jag vet ju att en bra terapeut kopplar ihop då och nu, oavsett vilken dragning de har åt psykodynamiskt eller KBT.

Oavsett vilken terapeut eller vilken person måste man ju göra en stor del av resan själv.

Min största effekt hittills är lugn i situationer som förut stressade mig. Det är väldigt skönt.