Blandad helg

En lång härlig höstpromenad och social aktivitet med vännen Laptop. Lika mycket ord som kilometer som färger på träden. Varje vän som vet och ser och förstår och frågar är så central just nu när den viktigaste fattas mig.

Blandat med Lyckliga Hon. Mysig utomhusaktivitet utan barn, skratt, ögonblick av total självklarhet, en grinig lördag från bägge med ömsesidiga definitioner och en lugn söndag med barn. Stråk av ömsint empati åt bägge håll.

En gradvis förändring från mammigt Yngstabarn till inte alls mammigt Yngstabarn som gav mig känslan av att det går.

En massa trist prat om att betala och inte betala för Äldstabarnen nu när kärleken saknas.

Det viktiga beskedet jag ville ha från Hon. Att allt inte bara är flykt. "Jag önskar att jag kan lita på dig, att du inte kommer att börja klaga igen om ett år", "Önskar mig guldfiskminne", "Ser men har svårt att lita", "Jag kan ju inte gå och krångla hur länge som helst". Det sista är viktigast. Jag har sökt det beskedet och har fått det. Därmed är min avsikt att tystna och ta det steg tillbaka som behövs för att ge henne tiden att tänka.