Att skapa en man I

När jag var barn hände det ganska ofta att min storebror brottade ner mig. Han använde sin storlek och fysiska dominans till att dominera och visa att jag var svagare. Det slutade ofta på samma sätt. Jag blev oresonligt arg och började ta till ett hårdare våld än han. Jag trädde över "Så gör pojkar"-gränsen. Jag började bitas och slåss med nävarna. Bilden av min storebror som springer genom huset hånskrattande "Han är galen. Han är galen. Han ska slå mig" kunde jag lika väl haft på video, så smärtsamt fastetsad på näthinnan är den.

Effekten blev ofta att jag fick skäll för att jag slogs. Det skulle hittas en syndabock. En. Och det blev oftast jag. Inte alltid, men oftare.

Det är aldrig bra att leta syndabockar. "Vems fel var det?" är oftast fel fråga, medan "Vad hände här?" är mera rätt.

Jag återvänder i minnet och minns övergivenhet, orättvisa och ledsenhet. Hämndlystnad.

Jag grubblar. Hur skapades min personlighet av en sådan händelse?

- Känna att jag var mindre omtyckt än han.
- Känslan av att regler inte är rättvisa och att goda argument inte fungerar.
- Jag lärde mig, tror jag, att den starke får rätt.
- Jag lärde mig att jag inte kunde få som jag ville om det kom till våld. Men om jag kunde angripa min brors karaktär kunde jag öka sannolikheten att han fick skiten nästa gång. Alltså blev jag en skvallerbytta.

Jag är inte ensam. Sånt här händer varje dag överallt. Den typen av "orättvisa domar" som bygger på simpel strafflogik tror jag är en central del i skapandet av en central del av manligheten - egoistisk roffarmentalitet. Ta det man vill ha, annars hinner någon annan före. Det är så jävla tragiskt. Från föräldrarnas perspektiv finns det säkert något uppgivet "Det är ingen idé att prata med honom, men straff förstår han". Så jävla tragiskt. Och bakom allt vilar den förhatliga "Såna är pojkar"-helvetesformuleringen som skapar så mycket elände i världen. Lite våld mellan pojkar är liksom normalt.

Ett jobbigt minne. Jag kan inte exakt se konsekvenserna av det, men anar väldigt mycket.