Söndagen efter första maj.
Ett år sen.
Livet regisserar så vi ska lära oss.
När vi får regissera själva kan vi styra till det lugna.
Det enkla.
Och ibland blir det tvärtom.
Att Hon kanske träffar honom idag.
Ett år efter otroheten.
Jag hade regisserat annorlunda.
En axel.
En kram.
En gemenskap
att döda minnet.
söndag 3 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar