Tänk om

Tänk om såren hon skapat är för stora.
Att min frid i mig själv är så lätt att bara göra till ett adjö.
Tänk om bara dotterns sorg är hindret.
Tänk om det är så.
Tänk om.

Tänk om mina sår är för stora.
Att jag ännu älskar mig för dåligt.
Trots min egen frid inuti.
Tänk om det får mig att vilja för mycket.
Tänk om.

Tänk om hennes sår är för stora.
Att jag är så låst i det som sårar.
Tänk om Hon plötsligt säger Adjö.
Utan att riktigt ge det chansen med ärlighet.
Tänk om.

Tänk om även hon hatar sig.
Att hon inte kan säga "Jag vet".
Tänk om hon inte kan se sig i spegeln och veta.
Tänk om det är för sent.
Tänk om.

Tänk om vi förstört det här.
Tänk om vi inte ens försöker älska.
Inte försöker vara den vi vill.
Utan gömmer oss och skäms över oss själva.
Och just därför höjer rösten.
Tänk om.

Tänk om.
Tänk om.

Tänk om den mest underbara bara blir mor till min dotter.
Tänk om skrattet försvinner från mig.
Tänk om värmen försvinner.
Tänk om vi förstör det.

Tänk om.
Tänk om.
Tänk om.
Tänk om.

Ett kort öppet brev:
Älskade Lyckliga Hon. Vill du tänka om med mig?