Familjerådgivning

Vi ska åter gå i familjerådgivning. Vi har fått papperen och ska skriva våra respektive frågor och se vad vi är överens om.

Familjerådgivning är inte direkt förknippat med positiva minnen. Förra våren var det ett ständigt förhör av mig för att jag spammade henne. Nästan två tredjedelar av tiden ägnades åt det. Väldigt lite prat av min känsla att hon kände för starkt för Rocky och ännu mindre om Lyckliga Hons avstängdhet i sina känslor och annat.

Veckan efter sista rådgivningen var hon otrogen.

I höstas gick vi bara två gånger eftersom Lyckliga Hon aldrig kunde. Även där ljögs det. Jag ville gå där för att först försöka sära på oss i trohet och hitta vår relation igen. Det ville inte Lyckliga Hon, vilket inte var så konstigt eftersom hon redan var inne i nåt slags relation med Barista. Det var verkligen helt omöjligt att prata med Lyckliga Hon i höstas, eftersom det inte fanns något intresse eller frågor om mig och hur jag tänkte och mådde.

Inte så konstigt att vi pratade förbi varandra.

Nu pratar Lyckliga Hon om att hon ska vara "brutalt ärlig". Tyvärr har den frasen inte direkt positiva kopplingar, utan har när allt var jobbigt inneburit långa kravlistor på saker jag måste ändra om hon ska stå ut. Men användandet av ett ord i det förflutna ska ju inte påverka nuet. Jag hoppas att hon helt enkelt tänker vara ärlig. Alla är värda en extra chans, och jag hoppas att jag kan lägga tråkiga minnen från Då bakom mig, och att Lyckliga Hon har lärt sig något om ärlighet.

En sak till. Jag ska inte spela starkare än jag är den här gången.

Håll tummarna för att det kan bli kloka samtal om hjulspår, kloka frågor om grunden till beteenden och kloka reflektioner utifrån våra egna terapisessioner. Jag hoppas vi kommer ut på andra sidan med ett gemensamt ansvar för vårt Vi. Oss. Relationen.

Det vore fint. Det vore lycka.