Terapi idag. Vi pratade om såna enkla saker som gränsen mellan att skydda sig mot orättvist påförande av skuld från partnern (”Det var ditt fel att jag gjorde fel” och sånt), och att man inte får blanda ihop det med att inte själv ta ansvar men ändå ska stå immun mot det. Enkel fråga...
Sen pratade vi om gränsen mellan att skydda sin integritet och att kräva för mycket, för orättfärdigt och destruktivt av sin partner. Det blev mycket prat om Lyckliga Hons vänskapsrelation med mannen hon lämnade mig för i höstas. Om jag orkar. Fast, precis som mina vänner, också om varför jag orkar.
Jag har frågat alla vänner jag har vad de tycker.
”Skulle du acceptera att hon som nära vän att dryfta vår relation och söka stöd när jag varit jobbig, hade den man hon lämnade dig för i höstas och var med i tre månader?”
Nej nej nej nej. Inget ja. Inte ens i närheten. Nyfikna frågor men inga ja. Ingen skulle orka det. Förutom Lyckliga Hon då, som försöker hävda att hon skulle orkat motsvarande. En vän la till att ”nästan hela befolkningen” skulle tycka att det var helt orimligt. ”Det låter väldigt olämpligt. Är inte han väldigt bitter och hämndlysten på dig?” sa en annan vän. ”Blir det inte lätt att han bara öser ur sig den bitterheten på dig?”
Jag vet inte, men vet att jag var rätt grinig själv i höstas. Och att jag pratat med gott om vänner som varit griniga mot den de blivit lämnad för. Om man säger så.
Så, var landar jag? Mina vänner är entydiga. De tror väldigt få skulle orka det. Att rätt få skulle acceptera det. Och att ingen skulle kräva att få ha den relationen med ett ex, inte minst om partnern tycker det är jobbigt. Alla förstår hur jobbigt jag tycker det är.
Jag vet att kommentarerna inte brukar hagla, men finns det läsare som skulle ta det med lugn om er partner hade en sån relation med det ex han/hon lämnade er för?
Själv vet jag inte. Jag vet verkligen inte.
Eftersom både Lyckliga Hon och Barista läser här är det väl risk att ösa-skit-verksamheten tar fart nu. Att den här bloggen blir en anledning att måla upp mig som den svartsjuke som vill reglera och styra vem och hur hon har kontakt med. Så ofta Lyckliga Hon sagt sånt till mig, (och så sällan hon verkligen haft rätt).
Det visar på problemet. Sluta blogga närmar sig, när ett resonemang om det ärliga, rimliga i en viktig fråga, riskerar att bli det som får min relation att ta slut. Så känner jag. Och det känns inte bra. Men jag behöver mer synpunkter i den här frågan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
16 kommentarer:
Jo, faktiskt. Det skulle jag acceptera. Utan problem.
Under förutsättning att jag lärde känna hennes ex.
Annars INTE ALLS NÅNSIN.
Att presentera mig för exet vore nåt hon kunde göra.
Eller fixa kontaktuppgifter, i alla fall.
Därmed har jag sagt, dessutom, att äntligen säger du nåt klokt!
Jag är helt klart en av de som inte skulle acceptera eller orka om min partner hade en sån vän. Jag har haft vänner som haft för nära relationer med sina ex, och det har ofta varit att man inte har velat släppa greppet.
Det kan vara för att jag blivit sviken med otrohet, men jag tror din vän har rätt som tycker att nästan alla skulle säga nej.
Jag håller mina tummar för er relation.
/Tina
Killen:
Way to go!
Äh, lite kloka saker har jag nog skrivit förut. ;)
Jag har hans kontaktuppgifter på Facebook, och eftersom jag av Lyckliga Hon fått läsa ett märkligt citat från ett brev där han riktade sig till mig, har jag all anledning att kontakta honom om vad fan han menade.
Gör Det.
Bli Kompis eller Dödsfiende, men BLI det.
Nä det verkar helt sjukt enligt mig.
Är du viktig för henne så skippar hon den där s k "vännen" för att du mår dåligt och störs av att dom knullat en gång i tiden och du känt dig sviken av henne - med honom.
Fattar hon inte detta så är hon ju helt puckad - ska du ens behöva be henne säga upp den kontakten? Det borde hon fatta självmant - och det gör hon säkert också men hon har väl ingen lust bara.
Varför är den snubben så viktig för henne att hon är beredd att riskera förlora dig pga detta? Hon måste väl ha andra vänner att prata med? tjejer till exempelvis? Oerhört barnsligt hänga sig kvar vid ett gammalt pök som hon antagligen vill ha kvar ifall det skiter sig mellan dig och henne igen.
Sa nu har du fatt en del svar som liknar de du redan fatt av dina vanner. Har kommer ett till: NEJ!
Ett par fragor dock. Kanner du att hon lamnade dej "for honom" eller for att ni hade det daligt?
Har du forstatt varfor hon vill ha kvar kontakten med honom? Kan det vara for att provocera fram nagot hos dej eller er? Vill hon fa bevis pa att du ar sa jobbig som hon beskriver och hitta skal att lamna? Det ar klart att hon vet att det inte ar OK! Varfor vill man sara nagon man alskar?
Anonym nr 2...
Att nästan alla skulle säga nej innebär inte att det är det bästa svaret.
Lyckliga Hon har ett polyamoröst drag. Det kanske Grubblande Han också har, men hennes är mycket tydligare. Jag undrar om hon erkänner det för sig själv.
Men det är inte värre än att om Barista får lov att ha en roll så kan det kontrolleras. Kärlek måste inte alltid hamna i sängen.
Honom känner ju inte vi, men om han kan antas vara en vanlig människa med vaniljsexualitet så kan det gå jättebra.
I alla fall:
Grubblande Han: Sluta parera varenda stöt från omgivningen, och ta tag i det egentliga problemet hos dig själv, så kanske hon kan ta tag i sina egna problem.
vad ditt problem är: Hur skulle vi kunna veta? Vi ser dig bygga ordpansar med hundratals små ytor i olika vinklar, som en pansarvagn från andra världskriget.
Nåt betyder det. På nåt sätt är du rädd för att visas ha fel.
Att få visat att man nån gång har fel, genom att man skriver vad man tycker, inte nånting näraliggande som ingen kan angripa, det kan vara extremt skönt.
Släpp efter.
Tina:
Jag vet inte. Jag skulle önska att hon kunde se på mig och min rädsla med lite mer empati. Kylan och ilskan skrämmer mig.
Anonym 1:
Jag förstår vad du menar, men tycker du använder ett nedlåtande språkbruk mot Lyckliga Hon. Jag tror inte hon håller fast vid honom för att ha alternativ. Däremot grubblar jag på varför min rädsla väcker sån ilska hos henne.
Varför är han så viktig för henne? Det är det som skaver. Inte minst när de egenskaper jag har som är positiva, charm, generositet, så lätt blir irriterande för henne. Bästa sättet att göra Lyckliga Hon generös och gullig är att vara avmätt och fjär själv. Så känns det, tragiskt nog.
Anonym 2:
Vi hade det jättedåligt i höstas, de där månaderna efter att hennes otrohet blivit känd. Jag var ganska jobbig, och hon var ganska jobbig. Och ja, min tolkning är att hon lämnade mig för honom. Det gick bara några veckor emellan. Och läser du på hennes blogg kan du se hur länge hon hade funderingar på att hon ville något med honom. Vid jul kom hon tillbaka till mig.
Killen:
Nej, jag tror inte Lyckliga Hon har ett polyamoröst drag. Vi prövade och landade illa. Däremot tycker hon om att prata med vänner, även av manligt kön. Tyvärr är det så, i vår internetiserade värld, att det är lättare att lära känner vänner av andra könet.
Men hon har fina kvinnliga vänner, och som jag skrev innan. Varför är han så viktig för henne? Och varför retar hon sig så på mina fina sidor?
Nej. Jag har inte svårt att ha fel. Men jag har svårt att bli kritiserad med en logik som inte försöker möta mig med den logik och de känslor som driver mig. Det är en kamp om att bli förstådd, inte att bevisa att någon annan har fel. Först när två människor förstår varandras känslor har de verkligen nått fram.
Jag har mina problem. Det är därför jag går i terapi.
Wow! Ni är verkligen för rara! Så himla förstådd och sedd som en verklig människa jag känner mig...
Jaja. Det är ju tur att mitt värde som människa bestäms av annat än den här bloggen.
Nedlåtande mot hennes sätt i såfall, som enligt mig (och enligt nästan alla du tydligen frågat också) suger i detta fallet.
En utomstående får väldigt lätt intryck av att hon har visst den andra som ett alternativ att falla tillbaka på om det blir slut mellan dig igen plus att du är rätt blind som inte ser det. Och alldeles ute och cyklar som ens undrar om det är rimligt att ens tjej har kontakt med killen hon var otrogen med. Det finns inget friskt i ett sånt beteende. Jag får tankar om att hon är antigen en stor egoist eller så älskar hon dig inte riktigt så mycket som hon borde. Så tänker en utomstående.
...du frågade efter synpunkter.. och du fick det så...
Anonym:
Det är INTE killen hon var otrogen med våren 2008. Det här är killen hon strulade med hela hösten när det var slut mellan oss.
Rocky, killen hon var otrogen med, har hon en vänskapsrelation med via Facebook. Där känner jag ingen oro.
Lyckliga Hon:
Slutar blogga nu. Hoppas vi kan ta saker öga mot öga i fortsättningen och nå möten om vad vi menar istället för missförstånd. Annars går det inte.
Men då kan ju du dryfta er relation med Tonträff..som L-hon kände sig hotad av. Och ni hann ju inte ens ha en djupare relation, eller ens ett strul.
Stå på dig nu.. L-hon försöker bara köra över dig med sin manipulation..as usual.
Gå på magkänslan... den är rätt.
kram på dig
C4
C4:
Jag mejlar och pratar då och då med Mumindalen, precis som Lyckliga Hon gör. Jag pratar om min otillräcklighet och att jag inte är nöjd med mig själv och om att ingen ska behöva känna varje dag att partnern riskerar att göra slut. Samt om att det även är i mitt inre, och inte sanning. Jag menar, de flesta dagar har det ju inte hänt. ;-)
Även Lyckliga Hon har vänkontakt med Mumindalen. Det är skönt att ha en vän som vill oss bägge och vår relation väl. Väldigt skönt.
Manipulerar? Ja, det gör vi bägge två. Vi är skuldmagneter och vi har bägge obehagliga drag av att manipulera den skuldkänslan. Sen tror vi att vi på rätt sätt skyddar oss mot påförd skuld när vi i själva verket försvarar vår egen odräglighet. Det händer hela tiden av oss bägge när vi har det dåligt.
Jag älskar Lyckliga Hon, men har just nu svårt att se med försoning på henne, eftersom hon ser med så hårda, kalla ögon på mig. Maktkamp och stolthet har ersatt ovillkorlig kärlek eftersom bägge är rädda för att bli utnyttjade.
Killen:
För den delen. Jag mejlade Barista för att fråga vad han menade. Vi får väl se hur det går med det. ;-)
Lyckliga Hon:
Jag gillar dig i alla fall skarpt. Den bit jag sett.
Hur det än går så kan du ju räkna in mig som en supporter eller en och en halv eller så.
Om det gör nån skillnad!
Jaså det var en till kille där..?!?!? det hade jag missat.
I vilket fall förstår jag inte varför det är så viktigt att hålla kvar vid gamla dejter/pök/killar om man har en framtid man vill satsa på med den man verkligen älskar här och nu. Dom som har varit ska inte vara någon uppoffring att ge upp. Av anledningen att man VILL inte ens riskera såra den andra. Det ska inte vara ett så svårt val, då är något fel om man måste bråka om såna basics.
Menade inte vara nedlåtande mot någon av er men du får nog ta och vakna nu?
Jag har läst din blogg ett tag och det verkar som du desperat hänger dig kvar vid denna kvinna och låter henne göra vad som helst för att det ska bli bra mellan er. Gå i terapi osv osv... och hon fortsätter att vattna andra relationer med andra män. Så håller man ju inte på om man är riktigt seriös. Låter väldigt omoget. Hon är inte den sista kvinna på denna jord.
Men lycka till iaf, vad ni än gör i framtiden!
Skicka en kommentar