RIktigt förbannad

Jag måste bli politisk här på bloggen. Det går inte att hålla igen idag.

Israel har i fyrtio år terroriserat, och nu i dagarna först bombat sönder och nu invaderar man Gaza. Hamas har skjutit raketer, jajamen, men Israel är obestridda världsmästare på att ge ordet övervåld ett ansikte.

I Godmorgon världen idag intervjuades en norsk läkare som arbetar på ett sjukhus i Gaza. Han hade varit i Libanon på 80-talet, och kallade detta för det värsta han nånsin sett. 45% av de skadade var kvinnor eller barn. Han berättade om det hemska att Gaza är så inringat av ockupationsmakten att det inte finns någonstans att fly.

Tydligen ringer israeliska armén och förvarnar när de ska bomba eller anfalla. Jättebra, när du är instängd. Ducka under bordet och hoppas att vi inte spränger sönder ditt hus, liksom. 45%!

Mina tankar går till de fattiga och utsatta i Gaza. En gång ivägkörda från det land de eller deras förfäder bodde i för att bo i flyktingläger i andra länder. Sedermera ockuperade. Ständigt kringskurna och ständigt fråntagna de möjligheter som finns att bygga upp en fungerande ekonomi och samhälle. Och bakom allting ett styre byggt på våld och destruktivitet.

Nej, inte ett. Flera. Hyllandet av machoattityd byggt på religion finns i för många länder. Terrorism är alltid terrorism, oavsett om en stat genomför det. Dumhet är alltid dumhet. Ondska är alltid ondska.

Usch!